Postsanning
Kategori: Poesi
Titel: Postsanning
Författare: Matthis Kempe-Bergman
Förlag: Ekström & Garay
Utgivningsår: 2021
Utläst: September, 2022
ISBN: 9789189397033
Format: Danskt band, 72 sidor (rec.ex)
Tre snabba: Klurigt, intressant, utmanande.
Om författaren och diktsamlingen
Matthis Kempe-Bergman (1978) bor i Stockholm och är doktor i idrottsvetenskap. Han är samhällsvetare i botten och i sin forskning och undervisning har han främst intresserat sig för jämställd idrott, idrottsledarskap och vetenskapsteori. Efter gymnasiet spelade han professionell tennis en period. Postsanning är hans skönlitterära debut.
Är det skogen som formar orden eller orden som formar skogen? Vad är sant i oroliga tider? Vet du vad du går på, bottnar i? Postsanning rör sig, steg för steg, inutifrån världen: ur språkfilosofi, vetenskapsstrider och författarens liv och våndor, via Joakim Berg, Tomas Tranströmer och Katarina Frostenson, mot en enklare och mjukare ordning. Grunden är grunden när huvudet släpper. Sanningen är högst verklig, men rörelse är det enda exakta. Det bästa med att allt flyter är att sluten flyter med.
Mina ord om diktsamlingen
"Jag fattar ingenting. Är det trolleri som pågår, eller är det jag som inte fattar poängen?" Ungefär så var min tanke när jag skummade igenom några av texterna första gången.
Sedan läste jag i lugn och ro.
Då ramlade en del på plats. Jag ser klurigheterna, leken med ord som stundvis kan vara både utmanande och irriterande. Kräver min uppmärksamhet. Trollar med mitt sinne. Tankar om ord, filosofiskt där vetenskap och känslor
möts.
En del av dikterna är skrivna med kursiv text, de upplever jag mer nära. De berör, är känslosamma och väcker ibland också minnen som legat i dvala.
*****************************************
allt du och jag
fann
uppfann
är snart försvunnet
ingen annan var där
ingen annan visste
inget för oss vidare
ändå har det varit – finns
skrevs in i marken eller luften
inget kan sudda ut
hur vi skrattade
vårt språk
slog tiden
******************************************
Tusen tack Matthis Kempe-Bergman för upplevelsen! Lurigt och givande.
Till sist.
Till sist.