Men förändringarnas vindar blåser snart in. Plötsligt hotas Söderbergas blotta existens, och samtidigt flyttar nya grannar in till byn. En av dem är allt för bekant. Det är Ralf, Anna-Lisas gamla kärlek. Och trots att hela hennes liv med Rutger står på spel så kan hon inte låta bli att träffa Ralf. När Rutger blir erbjuden ett jobb i London ställs Anna-Lisa inför ett stort val. Var hör hennes hjärta hemma?
Mina boktankar
Det var med blandade känslor jag började läsa Farväl, Söderberga. Jag hade dragit på det, för jag hade inte alls någon som helst lust att ta farväl. Så det blev ett bitterljuvt, men också, ett fint och värdigt avslut på en helt underbar romansvit.
I vanligt ordning är det härligt hemtamt att återigen besöka Söderberga och träffa alla gamla, och nya, bekantskaper. Handlingen är lätt att leva sig in i tack vare det lättsamma språket, miljöbeskrivningarna och fina gestaltningarna. Jag känner med Anna-Lena och hennes dilemma håller mig fastnaglad genom hela boken, även om jag har mina aningar om hur det kan sluta så kan jag aldrig säkert veta.
Jag kommer att sakna Söderberga. För det ryms så mycket fint här, det är ett Sverige som jag känner mig hemma i, och som påminner om den by jag själv växte upp i. Söderberga är ett ställe där man bryr sig om varandra, där man inte behöver ringa och "förvarna" innan ett besök. Här är det självklart att man hälsar på grannen och tar en kopp kaffe, särskilt viktigt är det förstås att hålla på trekaffet. Här man tar sig tid för varandra, och här är sammanhållningen allt.
Farväl, Söderberga är perfekt läsning för feelgoodfantasten. Jag rekommenderar att läsa hela serien i ordnig, även om de mycket väl kan läsas fristående också. Så, summa summarum; Eli Åhman Owetzsom har skrivit ännu en pärla som har precis allt en riktig feelgood bör ha. Läs och njut!
Tack Eli Åhman Owetz och Printz Publishing för det fina recensionsexemplaret!
