Tranorna flyger söderut
Kategori: Romaner
Titel: Tranorna flyger söderut
Författare: Lisa Ridzén
Förlag: Bokförlaget Forum
Utgivningsår: 2024
Utläst: Februari, 2024
ISBN: 978-91-37-50612-8
Format: Inbunden, 368 sidor (rec.ex)
Tre snabba: Finstämd, varm, gripande
Betyg:👍👍👍👍👍/5 (5/5)
Lisa Ridzén är doktorand i sociologi och undersöker i sin forskning bland annat manlighet och känslor på den norrländska landsbygden. Tranorna flyger söderut är hennes debutbok.
Handling
Hemma hos Bo bryts den stilla tillvaron sällan av något annat än besöken från hemtjänsten. Men han har ju sin älskade jämthund Sixten, så helt ensam är han inte. I tomrummet efter frun som flyttat in på demensboende i Östersund börjar funderingar och tvivel riva i Bo. Tiden blir alltmer knapp för att hinna lösa det som ibland känns omöjligt – relationen till sonen.
Trevande försöker far och son att nå fram till varandra. Men samtidigt är sonen övertygad om att Sixten måste flytta. Hotet om att förlora sin hund rör upp ett virrvarr av känslor som får Bo att minnas tillbaka på sitt liv, sitt faderskap och sitt sätt att visa kärlek.
Mina boktankar
Vilken läsupplevelse! I skrivande stund har det gått en vecka sedan jag läste ut Tranorna flyger söderut, men har inte förrän nu samlat mig tillräckligt för att skriva något om den. Än mindre påbörjat någon ny bok. Behöver
jag berätta vilket intryck boken gjort på mig?
Så. För att ta det lite från början. Det här är en bok om ensamhet och åldrande, men också en bok om vänskap, uppriktig och trofast kärlek utan en massa krimskrams. Om manlighet och att få behålla makten över sitt eget liv. Temat äldre människors
liv känns outforskat och viktigt, och berättelsen väcker många tankar hos mig. Borde vi inte prata mer om ålderdom (gör vi det alls?) och vad åldrandet och dess konsekvenser gör med vår självkänsla, hur det påverkar anhöriga och
det egna människovärdet? Jag hoppas att fler vågar göra det. För en dag ska vi alla hamna där, i bästa fall.
Författarinnan fångar ömsint varje nyans hos Bo, och jag kommer honom nära. Så nära att det känns oerhört svårt att lämna honom och boken. Känner du igen känslan? När du fastnat så för en karaktär, och bokens stämning, att det är nästan omöjligt
att läsa klart? Samtidigt som boken är så bra att du endast vill sluka den? Ja, precis så. Den där omöjliga balansgången med en riktigt bra bok.
Det är precis det Tranorna flyger söderut är; en riktigt, riktigt bra bok. En av de mest berörande jag har läst ❤️
Tack Lisa och Boförlaget Forum! 🙏
